|
Systematiskt ursprung
Binas närmaste släktingar anses vara grävsteklarna (Sphecoidea). Systematiskt skiljer sig bina från grävsteklarna genom att: 1. larverna provianteras med pollen istället för med byten, vilket gör att bihonor ofta har utvecklat pollensamlings-utrustning. 2. pronotumloben är liten och når inte fram till vingmärket. 3. pronotum har en extension som sträcker sig förbi framcoxa. 4. på propodeum uppträder en tydlig triangel (rotfältet). 5. kroppen är hårig och håren är grenade. |
|
| Familj |
Tunga |
Sandbyggare |
Parasiter |
Soc. |
| Colletidae |
Kort |
35% |
0% |
0% |
| Andrenidae |
Kort |
100% |
0% |
0% |
| Halictidae |
Kort |
100% |
26% |
5% |
| Melittidae |
Mellan |
100% |
0% |
0% |
| Megachilidae |
Mellan |
16% |
25% |
0% |
| Apidae:Anthophorinae |
Lång |
75% |
84% |
0% |
| Apidae:Apinae |
Lång |
0% |
21% |
100% | |
|
Bin (Apoidea) placeras tillsammans med de predatoriska grävsteklarna (Sphecoidea) som systergrupp. Ett bi är en hårig gaddstekel som lever av vegetarisk kost, där larverna lever av främst pollen. Basalt i livets träd finner vi korttungade familjer och uppåt i trädet ökar andelen arter med komplicerad bokonstruktionen, som tillämpar övervintring som vuxen, och fler arter är bo-parasitiska och eller sociala. |
|
Kortungade och långtungade bin
Tunglängd är en anpassning till att nå ner i djupa blommor. Arter med kort tunga kan bättre hantera grunda blommor än långtungade arter, däremot exkluderar djupa trånga blommor korttungade arter helt. Vissa humlor har dock utvecklat kraftiga käkar för att bita hål i djupa blommor. |
|
Socialitet
Många vilda bin aggregerar och vissa vägbin delar ingångshål vilket tros ge förbättrade försvarsmöjliheter. Inom Apinae har socialitet nått sitt maximum humlor är halvsociala, dvs. drottningen anlägger samhället på våren, vilket dör till hösten. Honungsbiet är helt socialt (eusocialt), dvs. hela kolonin övervintrar. Kontinuiteten möjliggör samarbete. |
|
Många bin har specialicerat sig på att lägga ägg på andra biarters samlade pollen, här två stensnylthumle-hanar Psithyrus rupestris i Succisa-blomma.
Foto: N. Erik Sjödin |
 |