|
Humlor (Bombus)
I Sveringe finns det 40 humlearter (varav 10 är boparasiter). Bobildande arter är semi-sociala, dvs. enbart drottningen övervintrar som vuxen. På våren startar hon samhället i något gammalt musbo (under jord). Hon konstruerar en nektarkopp och därefter lägger hon de första två äggen som ruvas (värme bildas genom att göra "åkarbrasa med vingarna"). Samhället växer och någon gång på sensommaren börjar hanar och nya drottningar att produceras. |
|
Sociala bin kan delas in i semi-sociala humlor (Bombus) och eusociala honungsbin (Apis). Humlornas samhällen bildas av en övervintrande befruktad drottning, medan hela samhället övervintrar hos honungsbiet. Social samlevnad innebär samspel, samverkan och en ökad potential till försvar, insamling av föda och pollineringskapacietet. |
|
Honungsbi (Apis mellifera)
Honungsbiet har en säregen förmåga att förmedla kunskap om nektarresurser i boet. |
|
Humlorna och landskapet
Humlorna bygger gärna bo i gamla musbon, eller i vegetation strax ovan mark. Man har visat att humlor har förmåga att flyga långt för att hitta sina pollen och nektarblommor. De verkar till och med som om humlor undviker de blommor som växer närmast boet. Jag tror (med vissa belägg) att humlor tillämpar en riskspridningsstrategi inom bon genom att sprida sig i landskapet. Ofta används alltså en plats för bo och en annan för födosök. För att finna avlägsna platser följs linjära element i landskpet.
|
|
Klöverhumla, Bombus distinguendus, nektar från blåeld Echium vulgare. Humlor med lång tunga, som flyger sent, och humlor som boar i veg. är de mest utsatta.
Foto: N. Erik Sjödin |
|
Värdefull blomkontinuitet
På våren behöver drottningen pollen för att ovarierna ska utvecklas, då värdet av sälg Salix caprea har påtalats. Varje humlearbetare sökersin näringsväxt och förblir i stort sett rutt-trogen, blomtrogen och till och med blomindivid-trogen (humlor pratar inte med varandra i boet). |
|
Tio av våra humlor lever som boparasiter, dvs. drottningen sticker ihjäl värd-drottningen och utnyttjar hennes arbetare som slavar till sina egna barn.
Foto: N. Erik Sjödin |
|
Svenska bin - sociala bin (Apidae:Apinae) |    |